ISO-standarder

Standarder i användbarhet och användarorienterad design

Detta dokument beskriver de viktigaste internationella standarderna i användbarhetsområdet och användarorienterad design. De huvudsakliga standarderna inom området är de som skapas av ISO (Internationella Standardiserings Organisationen), till vilka nationella standardiseringsorganisationer ger input. De flesta görs även till Europeiska standarder. Kopior kan erhållas från både ISO och från nationella standardiseringsorganisationer (i Sverige heter de exempelvis SIS).

Utöver standarder så finns det även ett stort antal riktlinjer som har publicerats av individer och organisationer runt om i världen. I samband med att man vill designa en speciell typ av produkt (till exempel en mjukvaruprodukt), kan det vara värt att studera riktlinjer som är specifika för den typen av produkt som man vill skapa (exempelvis gränssnittsdesignriktlinjer för Microsoft Windows, eller Apple). Det finns också rekommendationer som handlar om tillgänglighet av olika typer av produkter och system för användare med funktionsnedsättningar.

Användbarhets- och användarorienteringsstandarder kan delas upp i tre huvudsakliga kategorier:

1. Produktens användningskaraktäristika (hur bra användare fullgör uppgifter med produkten, samt hur nöjda de är med det)
2. Produktens gränssnittsattribut (design av gränssnittet och interaktion)
3. Utvecklingsprocess (aktiviteter som utförs under produktutveckling)

Vissa standarder, exempelvis de som relaterar till mjukvara i ISO9241, definierar ett fåtal obligatoriska krav men definierar istället riktlinjer och villkorskrav. När dessa standarder används är det speciellt viktigt att ha en bra förståelse för produktens sammanhang, användarnas karaktäristika, uppgifter och krav.

1. Standarder som hanterar produktanvändningskaraktäristika

ISO 9241-11 (1998) Riktlinjer för användbarhet

En central standard inom användbarhet som förklarar hur man ska identifiera den information som är nödvändig att ta hänsyn till vid specifikation eller utvärdering av användbarhet. Detta görs i termer av mätetal för användarens prestation och tillfredsställelse. Riktlinjer framställs som beskrivning av sammanhanget för produkten (hårdvara, mjukvara eller tjänst) och lämpliga mätetal för användbarhet. Standarden inkluderar en förklaring för hur användbarhet hos en produkt kan specificeras och utvärderas som en del av ett kvalitetssystem (exempelvis ett som är anpassad till ISO 9001).

ISO 9241-11 definierar användbarhet som:

Andra relevanta standarder är:

• ISO/IEC 25010 (2011) Systems and software engineering - Systems and software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) - System and software quality model

2. Standarder som hanterar produktens gränssnittsattribut

Dessa standarder hanterar karaktäristika hos produkten och kan användas för att specificera och utvärdera detaljer i gränssnittet hos produkten samt hur det fungerar. Det som är viktigt att notera är att standarderna måste översättas och tillämpas baserat på sammanhanget hos den specifika produkten i fråga.

ISO/IEC 9126-1 (2001) Software Engineering - Product quality - Part 1: Quality model

Denna standard specificerar en tvådelad modell för mjukvaruproduktkvalitet.

• a) intern kvalitet uppdelad på sex karaktäristika: funktionalitet, reliabilitet, effektivitet, användbarhet, underhållbarhet och portabilitet. Extern kvalitet är manifesterad vid mjukvaruanvändning som del av ett datorsystem och är resultatet av interna mjukvaruattribut.
• b) 'quality-in-use' karaktäristika: ändamålsenlighet, produktivitet, säkerhet och tillfredsställelse. 'Quality-in-use' är den kombinerade effekten för användaren av de sex mjukvaruattributen

I del 2 och 3 av ISO9126 hanterar den första den externa och den andra interna kvalitetsmätetal. Del 4 hanterar mätning av 'quality-in-use'.

ISO 9241-1 (1997) Ergonomiska krav för kontorsarbete med bildskärmsterminaler - Allmän introduktion

Denna del introducerar fler-delsstandarden ISO9241, som avser ergonomiska krav för användning av VDT:er (Visual Display Terminals) för kontorsrelaterade uppgifter, samt förklarar några av de underliggande principerna. Den ger viss ledning till hur standarden ska användas och beskriver hur överenstämmelse med delar av ISO 9241 bör rapporteras.

ISO 9241-2 (1992) - Vägledning i arbetsuppgiftskrav

Denna del hanterar designen av uppgifter och arbeten som innebär arbete med VDT:er. Den ger ledning till hur uppgiftskrav kan identifieras och specificeras med individuella organisationer och hur uppgiftskrav kan inlemmas i systemdesignen och implementationsprocessen.

ISO 9241-3 (1993) - Krav på bildskärmar

Notering: Kommande standarder i ISO 9241-300 serien kommer att ersätta denna del.

Denna del specificerar ergonomiska krav för bildskärmar och säkerställer att användare kan läsa komfortabelt, säkert och effektivt när de gör kontorsrelaterade uppgifter. Trots att den är specifikt anpassad till skärmar som används på kontor, kan standarden lämpligtvis användas för de flesta tillämpningar som kräver bildskärmar för användning i en kontorsliknande omgivning.

ISO 9241-4 (1998) - Krav på tangentbord

Notering: Kommande standarder i ISO 9241-400 serien kommer att ersätta denna del.

Denna del specificerar de ergonomiska karaktäristika hos alfanumeriska tangentbord vilka kan användas komfortabelt, säkert och effektivt för att utföra kontorsrelaterade uppgifter. Tangentbordsutseende hanteras separat i olika delar av ISO/IEC 1995:1994 Information Processing - Keyboard Layouts for Text and Office systems.

ISO 9241-5 (1998) - Krav på arbetsplatsutformning och arbetsställningar

Ergonomiska krav på en bildskärmsarbetsplats som tillåter användaren att inta bekväma och effektiva arbetsställningar.

ISO 9241-6 (1999) - Krav på den fysiska miljön

Ergonomiska krav på arbetsmiljön där bildskärmar ingår, så att inte belysning, buller eller klimatfaktorer utgör en källa till belastning, och för att stödja effektivt arbete.

ISO 9241-7 (1998) - Krav på bildskärmar med avseende på reflexer

Notering: Kommande standarder i ISO 9241-300 serien kommer att ersätta denna del.

Ergonomiska krav och detaljer för metoder att mäta reflexer från bildskärmsytan på bildskärmar med eller utan antireflexbehandling.

ISO 9241-8 (1997) - Krav på färger vid bildskärmar

Notering: Kommande standarder i ISO 9241-300 serien kommer att ersätta denna del.

Ergonomiska krav för flerfärgsskärmar, vilka kompletterar de monokroma kraven i ISO 9241-3.

ISO 9241-9 (2000) - Krav på inmatningsdon förutom tangentbord

Notering: Kommande standarder i ISO 9241-400 serien kommer att ersätta denna del.

Ergonomiska krav för inmatningsdon som ej är tangentbordsbaserade men kan användas tillsammans med en bildskärmsterminal. Standarden innehåller också ett förslag på användarbaserat test som en alternativ väg att uppfylla standarden. Standarden omfattar sådana enheter som mus, rullboll och andra 'pekande' enheter, men ej röstinmatning.

ISO 9241-110 (2006) Dialogprinciper [tidigare ISO 9241-10 (1996)]

Innehåller generella ergonomiska principer som kan användas vid design av dialoger mellan människor och informationssystem: lämplig för uppgiften, stödjer inlärning, stödjer individualisering, överensstämmer med användarens förväntningar, ger användaren kontroll, självinstruerande och feltolerant.

ISO 9241-12 (1998) - Presentation av information

Principer och rekommendationer för hur man presenterar och redovisar information på bildskärmsterminaler. Ger vägledning i olika sätt att redovisa komplex information med hjälp av alfanumeriska och grafiska / symboliska koder samt skärmlayout och användning av fönster.

ISO 9241-13 (1998) - Användarvägledning

Rekommendationer för utformning och utvärdering av attribut eller hjälpmedel för att vägleda användarna inom gränssnittet, inkluderande prompter (korta meddelanden / sufflörtext), återkoppling, status, hjälpfunktioner och felhantering.

ISO 9241-14 (1997) - Menydialoger

Ergonomisk utformning av menyer i människa-datordialoger. Rekommendationerna inkluderar menystruktur, navigering, valmöjlighet och utförande samt menypresentation (genom olika tekniker inklusive fönsterhantering, paneler, knappar, fält etc.).

ISO 9241-15 (1998) - Kommandospråksdialoger

Ergonomisk utformning av kommandospråk i människa-datordialoger. Rekommendationerna inkluderar kommandospråksstruktur och syntax, kommandoframställningar, inmatnings- och utmatningsöverväganden, återkoppling och hjälp.

ISO 9241-16 (1999) - Direkthanterande dialoger

Ergonomisk utformning av direkthanterande dialoger. Rekommendationerna inkluderar hanterandet av objekt, utformning av metaforer, objekt och attribut. Denna del täcker de aspekter på "grafiska användargränssnitt" som är direkthanterade och som inte täcks av andra delar av ISO 9241.

ISO 9241-17 (1998) - Dialoger för formulärhantering

Ergonomisk utformning av dialoger för formulärhantering. Rekommendationerna inkluderar formulärstruktur, inmatnings- och utmatningsöverväganden samt formulärnavigation.

ISO 9241-151 (2008) Vägledning för webbgränssnitt

Ger ett flertal specifika principer för utformning av webbsidors gränssnitt. Dessa är uppdelade i: övergripande designbeslut och strategier, utformning av innehåll, navigation och presentation av innehåll.

ISO 9241-171 (2008) Programvarans tillgänglighet - Vägledning

Ger vägledning för hur man kan uppnå tillgänglighet i programvarors gränssnitt på jobbet, i hemmet, i undervisningen och på offentliga platser. Den inkluderar användare med olika grader av fysiska, sensoriska och kognitiva förmågor, men även äldre och användare med tillfälliga handikapp.

Ergonomisk utformning av dialoger för formulärhantering. Rekommendationerna inkluderar formulärstruktur, inmatnings- och utmatningsöverväganden samt formulärnavigation.

Andra relevanta standarder är:

• ISO 6385 Ergonomic principles in the design of work systems
• ISO 11064 Ergonomic design of control centres
• ISO 13406 Flat panel display ergonomic requirements
• ISO TS 16071 Guidance on accessibility of human-computer interfaces
• ISO 14915 Multimedia user interface design - Software ergonomic requirements
• ISO 20282 Ease of operation of everyday products
• ISO/IEC 10741-1 Dialogue interaction - Cursor control for text editing
• ISO/IEC 11581 Icon symbols and functions
• ISO/IEC 15910 Software user documentation process
• ISO/IEC 25062 Common Industry Format (CIF) for usability test reports
• ISO/IEC 62366 Application of usability engineering to medical devices

3. Standarder som hanterar produktutvecklingsprocessen

ISO 9241-210 (2010) Användarcentrerad utveckling för interaktiva system [tidigare ISO 13407 (1999)]

Denna standard tillhandahåller riktlinjer för användarorienterade aktiviteter genom utvecklingslivscykeln av interaktiva datorbaserade system. Det är ett verktyg för dem som leder designprocesser och tillhandahåller riktlinjer för informationskällor och standarder som är relevanta för en användarorienterad ansats.

Den beskriver användarorienterad design som en multidisciplinär aktivitet, som innehåller ergonomiska kunskaper och tekniker med målsättningen att förbättra ändamålsenlighet och effektivitet, förbättra arbetsförhållanden och förhindra allvarliga effekter av användning på mänsklig hälsa, säkerhet och prestation.

Det finns fyra viktiga användarcentrerade designaktiviteter som ska planeras och äga rum för att införliva användbarhetskrav i utvecklingsprocessen. Dessa är:

• att förstå och specificera användningssammanhanget
• att specificera användarnas krav
• att ta fram designlösningar som möter användarnas krav
• att utvärdera designlösningar mot krav

Aktiviteterna genomförs på iterativ basis, där cykeln repeteras tills de specifika användbarhetsmålen har uppnåtts. Det ska finnas en plan som identifierar dels hur dessa aktiviteter kan integreras med andra utvecklingsaktiviteter, dels vilka personer som är ansvariga för dem.

Förstå och specificera användningssammanhanget

Detta ska rikta uppmärksamhet på följande viktiga aspekter:

• De tilltänkta användarnas karaktäristika
• De arbetsuppgifter som användare kommer att utföra
• Den tekniska och organisatoriska miljö där användare ska använda systemet

Specificera användarnas krav

Här ser man till de krav som användare och organisationen ställer i relation till sammanhangsbeskrivningen (1) och det bör:

• Identifiera hela skalan av relevanta användare och andra som berörs av designen
• Sätt upp en tydlig redogörelse för målen med användarcentrerad design
• Upprätta en passande prioritering för de olika kraven
• Sätt upp mätbara mål mot vilka den framväxande designen ska testas
• Få bekräftelse av användare eller av de som representerar deras intressen
• Inkludera lagstadgade eller rekommenderade krav
• Dokumentera hela förloppet

Producera designlösningar

Detta består av följande:

• Utveckla huvuddragen i designförslag med multidisciplinära input
• Konkretisera designlösningen genom användning av simuleringar, modeller, osv.
• Visa lösningen för användare och låt dem utföra arbetsuppgifter med prototypen
• Iterera processen tills designmålen är uppfyllda.

Utvärdera design gentemot ställda krav

Detta är ett viktigt steg som fastställer om användarnas och organisationens krav har uppnåtts och ger feedback som kan användas för att förbättra designen. Det finns ett antal olika utvärderingsmetoder, varierande i formalitet, stränghet och graden av användarinblandning - den lämpligaste metoden är avhängig av den utvecklade produkten, ekonomin och de tidsmässiga begränsningarna.

ISO TR 18529 (2000) Ergonomics of human-system interaction - Human-centred lifecycle process descriptions

Denna 'Technical Report' innehåller en strukturerad och formaliserad definition av de användarorienterade processerna som beskrivs i ISO 13407.

• HCD.1 Ensure HCD content in system strategy
• HCD.2 Plan and manage the HCD process
• HCD.3 Specify the user and organisational requirements
• HCD.4 Understand and specify the context of use
• HCD.5 Produce design solutions
• HCD.6 Evaluate designs against requirements
• HCD.7 Introduce and operate the system

'Usability Maturity Model' (Användbarhetsmognadsmodellen) i ISO TR 18529 kan användas i samråd med ISO 15504 mjukvaruutvärdering, för att utvärdera förmågan hos organisationer att utföra användarorienterad design (HCD) genom att ranka varje HCD process på skalan: ofullständig, utförd, hanterad, etablerad förutsägbar eller optimerande.